Jag minns när jag var liten. Mamma och jag, hur vi på Fredagar brukade ta bussen in till Köping. Hur vi gick in på Pressbyrån alldeles innan bussen kom och jag brukade få välja mig en tablettask. Jag brukade ta den gula asken med små, röda aporna i. Kommer inte riktigt ihåg vad sorten heter. Mamma valde alltid fransk nougat, ni vet den där vit/rosa, mjuka grejen. Sedan satte vi oss på bussen när den kom, smaskade på vårat godis, pratade. Mamma lärde mig läsa om de olika djuren som fanns på tablettaskens baksida.
Tiden gick. Så en fredag, när vi som vanligt gick mot busstationen, hand i hand, så stannade vi precis som vanligt utanför. Jag trodde vi skulle gå in på Pressbyrån, som alltid och köpa vårat godis. Inte idag blev svaret. Jag minns den gången så väl, för jag blev så snopen.
Veckorna gick och mamma och jag handlade aldrig mer något godis innan vi hoppade på bussen.
Månaderna gick och våra bussresor blev allt mer sällan.
Åren gick och mamma slutade le.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Tragiskt :/
Ja :/ Jag saknar den gamla fina tiden :/
Skicka en kommentar